Mina besökare
Totalt:

KÄNSLOSTORM SOM ÄNTLIGEN EBBAR UT....

Idag när jag satt på tåget kom en låt på min ipod
Att en låt kan göra något så glasklart är ju helt otroligt.
Det var en låt som jag hade gemensamt med en fd. vän
Vi hade sjukt kul till den låten och jag har inte kunnat lyssna på den efter allt som hänt för jag har blivit så förbannad  och t.o.m äcklad varje gång.
Idag när jag hörde den så gjorde den bara mig glad, för den har inte med henne att göra längre.
Kanske låter hur konstigt som helst men de var så otroligt befriande.
Samtidigt rörde det upp all skit igen.

När tåget stannat så gick jag hem med min kära ipod på högsta volym.
Gick inte särskilt fort och det var det skönaste på länge.
Det var jag och mina tankar och ingenting annat,
jag behövde verkligen rensa ur huvudet.
Det är den bästa medicinen för mig att gå med lugna låtar i öronen denna tid på året.
Att känna kylan men att ha tillräckligt tempo för att inte frysa och bara gå och gå...
Det är riktig magi för mig och mitt hjärta =)
 
Så huvudet är nu rensat och här kommer resultatet:


Nu är vi i slutet av november
månaden och tiden då din värsta tid började som du sa
Det var här du hittade mig för två år sen

De var här du började ta över
de var här jag började försvinna

Du var någon som förstod, någon som inte dömde, någon som kunde säga: ja vet hur de känns för du visste
Jag var inte längre jag, vi blev i stort sett en person
men det som var vi var egentligen du

Alla mina sorger blev lättare att bära,
du bar ju dina du med

För första gången i mitt liv kändes mina mörka tankar inte konstiga
du tänkte ju samma tankar
Att göra slut på allt lidande å bara lämna alla
du tänkte ju lika dant

Mitt mörker blev mörkare, ångesten tyngre, mitt jag svårare att leva
men jag fattade ingenting, jag såg inte vad som hände
Jag såg inte när du vände de bra dagarna till något dåligt
jag såg inte hur du använde mina arbetskamrater i ditt spel och gjorde mig till din sköld
jag märkte inte när allt ditt mörker blev mitt ansvar
jag märkte inte när jag inte längre spelade någon roll

Jag fick några få dagar i min kris
du stod upp för mig i ett ögonblick när det var som värst
jag höjde dig över skyarna för jag trodde det var äkta
så jag stod upp för dig
ville inte höra på vad andra sa om dig
gjorde det till min kamp att göra dig rättvisa
för vad egentligen?
 
Det var ju alltid värst för dig
du hade ju inte det du behövde
Du fick allt du önskat
jag hade fortfarande ingenting
Men det var inte viktigt
det var fortfarande värst för dig
Jag var inte viktig
det var bara du

När det sista på din önskelista blev sanning
när jag hjälpt dig hela vägen dit
när jag lyft din självkänsla och noggrannt läkt dina sår
då försvann du

Du lämnade mig med konsekvenser som var dina
men som jag av lojalitet till dig gjort till mina
Med skit upp till knäna stod jag ensam

Men du ska veta,
Det var jag ensam som tog mig hem igen till mitt inre
inte du
Efter att du tryckt ner mig under vatten ytan
Va det jag ensam som fann vägen upp igen
inte du
Det var jag ensam som lappade ihop allt du förstört
inte du
Jag kan garantera att det är jag som har det bra idag
inte du

Jag tänker avsluta detta precis som det var när vi var.
Jag ska ge dig en låttext en sista gång
Jag har föreställt mig hur det skulle bli om vi sprang på varann
det är detta denna text handlar om
jag är inte rädd för att se dig längre
så varsågod:

Hanna - Melissa Horn

Visst finns det dagar som jag kan vara snäll och låtsas som förut
Och visst finns det dagar som det kan göra ont att se dig ramla häromkring

Det fanns en kärlek men den har brunnit ut
Du fick för stor del av mitt liv, jag kunde inte andas tillslut

Du säger att du minns och att det känns som igår
Men det var för länge sen för att ens komma ihåg

Och jag som trodde jag var kvar, jag har börjat på nytt
Det vet jag när jag ser dig, vart har du tagit vägen

Jag gav upp för länge sen
Jag gav upp för länge sen
Du är kvar med samma folk, kvar med samma man

Lever kvar i samma damm, och du går i samma kläder
Blir glad av samma rus, som en lögn i vackert väder i ett övergivet hus

Det är att leka med eld när du drar upp det här igen
För du ser i mina ögon att jag försvann för länge sen

Det finns ingen att behaga, inget att förklara
Inget att försvara, jag gav upp för länge sen
Jag gav upp för länge sen




















Kommentarer
Postat av: Alex

Gud vad fint skrivit...jag imponeras av din sätt att formulera dig.

Älskar dig och saknar dig men snart så träffas vi.

Puss.

2008-11-24 @ 20:27:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0